Mina små funderingar

För ca två veckor sedan drog den österrikiska ligan i amerikansk fotboll igång. I år utökade de ligan med tre lag och kom upp i åtta lag. Det är inget anmärkningsvärt i det om det inte varit för att ett av de nya lagen kommer från Laibach som inte ligger i Österrike. Det är inte helt nytt då Prag sedan tidigare har valt att spela i österrike istället för i Tjeckien. Jag kollade lite till och även i de lägre divisionerna finns det icke österrikiska lag såsom Pressburg i division 1 och Maburg i division 3.  Amerikansk fotboll är ingen stor sport så jag tänkte att det kanske var därför som lag från forna öststaterna valde att spela i Österrike för att hitta något motstånd, men för säkerhets skull kollade jag även österikiska högstaligan i ishockey, Erste Bank Eishockey Liga , Där visade det sig att fyra av lagen kom från utanför Österrike, Stuhlweißenburg (Ungern),   Bozen (Italien), Laibach (Slovenien) och Znaim (Tjeckien). De tre första lagen skulle man kunna förklara med att de v

För ett drygt år sedan skrev jag om hur Hjalmar Brantingsgatan kan omvandlas från trafikled till stadsgata . Sedan dess har jag hittat mer fakta och funderat vidare. Då räknade jag med en täthet på 200 inv/ha, under det senaste året har flera bra planer passerat stadsbyggnadskontoret med betydligt högre täthet än så. Så 400 inv/ha är inte alls orimligt att anta. Som en jämförelse kan man ta att delar av Linnéstaden är tätare än så idag. Jag har också hittat en siffra på vad spårväg i tunnel kostar att bygga. På sidan 48 i rapporten "Från Backa till Eriksberg - Planeringsinriktning för ytterligare spårväg på Hisingen"  kan man läsa att det kostar 290 kkr per meter tunnel. Vad betyder då det här? Sträckan tunnel som jag föreslog mellan Wieselgrensplatsern och Eketrägatan är 1600 m, dvs den skulle kosta  464 miljoner att bygga. På området som direkt frigörs av tunnelbygget att gatuombyggnaden är på 6,9 ha och kan ha ca 2800 invånare. Kostnaden skulle då bli ca 165 k

På senare tid har det i Göteborg gjorts två detaljplaner där det ritats in slutna kvarter. I båda fallen handlar det om byggnader som omsluter en gemensam gård. En följd av det blir att kvarteret blir ganska litet om man inte ska slösa massa byggbar yta på en stor gård. I båda fallen ligger innergårdens storlek i klassen 25-30m tvärs över. På Eriksbergsplatån, som är den något äldre planen, är husen runt om 4 våningar höga och i den nyare planen vid Rambergsvallen har man vågat sig upp till 7 våningar. Plankarta Rambergsvallen Plankarta Eriksbergsplatån Om man jämför det här sättet att bygga gårdar med hur det gjordes runt förra sekelskiftet så märker man att då låg det flera mindre gårdar inne i varje kvarter avdelade av gårdshus. Detta ger den uppenbara fördelen att man får fler bullerskyddade lägenheter. En principskiss för hur det kan se ut: Till vänster ser vi kvarteret utan gårdshus och till höger med gårdshus.  Utöver fördelen med bullerskyddade lägenheter jämfö