Mina små funderingar

För lite drygt två år gjorde jag en liten undersökning över hur stort område kring Göteborg som behövdes för att hysa en miljon invånare och hur det området krympt med tiden. Då hade jag ingen bättre upplösning för analysen än hela kommuner, nu har jag hittat statistik som baserar sig på en betydligt finmaskigare uppdelning, SCBs DeSo. För att ytterligare förbättra analysen använder jag nu också QGIS för att mäta avstånd och göra kartor. Det gör att man nu kan se år från år hur Göteborg krymper men tyvärr sträcker sig den statistiken bara tillbaka till 2010, så de riktigt långsiktiga trenderna kan man inte se. I kartan så är 2022 års miljonstad markerad i rött, de områden som fallit utanför gränsen sedan 2021 är blå och den gröna ringen i mitten är åttakilometersstadens gräns. För att börja med årets resultat så krympte miljonstadens diameter från 40 681 meter till 40 075 meter, dvs Göteborgs diameter krympte med 606m, Om den takten håller i sig skulle Göteborg nå åttakilometersstade...

När jag satt och läste boken Koden för en bra stad av Robert Lavelid och såg att e-talet för Haussmannkvarteren i Paris ligger i storleksordningen 4 blev jag nyfiken på vad motsvarande täthet längs norra sidan av Hjalmar Brantingsgatan skulle ge för ekonomiskt resultat för en nedgrävning av spårvägen jag skrivit om tidigare. Framtidens Hjalmar Brantingsgatan? De förutsättningar jag fått fram tidigare är: Ny byggbar yta tack vare nedgrävnibgen och gatans avsmalnande 6,9ha Kostnad för nedgrävning av spårväg 464 miljoner i 2014 års prisnivå. Jag hittade dessutom vad marken på överdäckningen vid Gullvergsvass är värd och det är 1-1,6 miljarder för 120 000m². Så om man summerar det här så skulle man få byggrätter till en storlek av 276 000m² längs Hjalmar Brantingsgatan och räknar man med halva markvärdet mot inne i stan skulle det motsvara ett värde av 1,15 - 1,84 miljarder kronor. Om vi dessutom räknar med att priset för att bygga en spårvägstunnel dubblats sedan 2014 så blir kostnaden fö...