Hjalmar Brantingsgatan del 3
När jag satt och läste boken Koden för en bra stad av Robert Lavelid och såg att e-talet för Haussmannkvarteren i Paris ligger i storleksordningen 4 blev jag nyfiken på vad motsvarande täthet längs norra sidan av Hjalmar Brantingsgatan skulle ge för ekonomiskt resultat för en nedgrävning av spårvägen jag skrivit om tidigare.
Framtidens Hjalmar Brantingsgatan?
De förutsättningar jag fått fram tidigare är:
Ny byggbar yta tack vare nedgrävnibgen och gatans avsmalnande 6,9ha
Kostnad för nedgrävning av spårväg 464 miljoner i 2014 års prisnivå.
Jag hittade dessutom vad marken på överdäckningen vid Gullvergsvass är värd och det är 1-1,6 miljarder för 120 000m².
Så om man summerar det här så skulle man få byggrätter till en storlek av 276 000m² längs Hjalmar Brantingsgatan och räknar man med halva markvärdet mot inne i stan skulle det motsvara ett värde av 1,15 - 1,84 miljarder kronor. Om vi dessutom räknar med att priset för att bygga en spårvägstunnel dubblats sedan 2014 så blir kostnaden för det en knapp miljard kronor.
Så även med de rätt hårda antagandena så skulle det utöver en betydligt trevligare stadsbild även bli en ekonomisk vinst att gräva ner spårvägen och sedan sälja marken mellan Wieselgrensplatsen och Eketrägatan.
Antar vi dessutom att 60% av golvytan används till bostäder och att varje person bor på 50m² så kommer den här åtgärden ge 3300 nya invånare i väldigt kollektivtrafiknära läge och dessutom en hel del arbetsplatser.
En annan sak vi kan lära oss från omdaningarna av Paris är att vi kan passa på att lägga ner en kulvert intill spårvagnstunneln. Det ger oss betydligt bättre möjligheter att dra fram olika typer av nya ledningar som skulle kunna behövas i framtiden precis som Haussmanns kulvertar under Paris nu uttnyttjas till kabeldragning som inte ens var uppfunnen när de byggdes.
Antar vi dessutom att 60% av golvytan används till bostäder och att varje person bor på 50m² så kommer den här åtgärden ge 3300 nya invånare i väldigt kollektivtrafiknära läge och dessutom en hel del arbetsplatser.
En annan sak vi kan lära oss från omdaningarna av Paris är att vi kan passa på att lägga ner en kulvert intill spårvagnstunneln. Det ger oss betydligt bättre möjligheter att dra fram olika typer av nya ledningar som skulle kunna behövas i framtiden precis som Haussmanns kulvertar under Paris nu uttnyttjas till kabeldragning som inte ens var uppfunnen när de byggdes.
Källor:
Koden för en bra stad, Hussmanns Paris, Robert Lavelid, ISBN 978-91-7917-042-4Tjänsteutlåtande Godkännande av genomförandet inom
detaljplan för överdäckning av Götaleden
inom stadsdelen Gullbergsvass, Dnr4656/14, Göteborgs Kommun Fastighetskontoret, 2022-11-21, §229 Fastighetsnämnden 2022-11-21.
Från Backa till Eriksberg
– planeringsinriktning för ytterligare spårväg på Hisingen, Göteborgs Stad Trafikkontoret, ISSN 1103-1530, 2015-12-03
Kommentarer
Skicka en kommentar