Åttakilometersstaden

Det pratas hela tiden om regionförstoring och hela den idén verkar gå ut på att man genom snabba transporter förstorar det geografiska område som det går att pendla till jobbet inom. Det mest extrema är projektet "8 million city" som går ut på att bygga ihop Köpenhamn, Göteborg och Oslo till en region. Men hög hastighet över långa sträckor ger hög energiförbrukning även om det är eldrivna tåg vi pratar om.

Det finns en motsatt riktning, Paris 15-minutersstad. Allt man behöver skall finnas inom 15 minuters gång eller cykelavstånd.

Jag tänkte titta på tätheten ur en annan vinkel, kollektivtrafikens utbredning i förhållande till folkmängd. I en tät stad behövs inte lika långa linjer som i en gles. 

För att få fram en lämplig befolkningstäthet för en stad valde jag att titta på en av de mest välstrukturerade städer jag varit i, Wien. Inom Wiens stadsgränser finns förutom en tät stad även betydligt glesare villastrukturer och områden helt utan bebyggelse som höga berg och vinodlingar. När jag bodde i Wien var det den enda huvudstaden i världen som hade anordnat alpina världscuptävlingar inom stadsgränsen i Hohe Wand Wiese 1986, men på senare år har stockholm och Oslo tillkommit på den listan med parallellslalomtävlingar i Hammarbybacken respektive Holmenkollen.

För att få en bild av hur utsträckt staden är har jag även tittat på den tyngsta lokala kollektivtrafiken och hur långt ut den sträcker sig. I Wien och Berlin har jag valt tunnelbana, i Göteborg spårvagnarna och i Los Angeles deras Metro som består både av tunnelbana och spårvagnar.

Det mätvärde jag tog med mig från Wien var befolkningstätheten som totalt sett där är 4 607 invånare/km² och det måttet har jag använt när jag markerat hur stor respektive stad skulle vara med Wiens täthet.

Wien

Befolkning: 1.9 miljoner

Radie: 11,5km

Som man ser på kartan så är Wien redan från start en hyfsat rund stad och min cirkel (röd) som omsluter samma area som stadsgränsen (lila) avviker inte jättemycket från den. Tunnelbanenätet (grön) sträcker sig längst i riktningen nordost-sydväst, vilket stämmer väldigt bra med var bebyggelsen ligger. I nordväst ligger det höga berg och vinodlingar där nästan ingen bor och i sydost ligger ett naturreservat och lite jordbruk. Hela tunnelbanenätet håller sig också innanför stadsgränsen och cirkeln och de utbyggnader av tunnelbanan som just nu pågår sker inne i centrum.

Berlin

Befolkning: 3,67 miljoner

Radie: 15,9km

Berlin och Wien är inte helt olika i sin utsträckning men Berlin har något mer tilltagen yta i förhållande till sin befolkning och min “Wien”-cirkel omsluter ett område som är något mindre än vad stadsgränsen gör. En sak till som skiljer är att Berlin har en S-bahn, som till skillnad mot Wiens S-bahn, har en halvlokal karaktär vilket troligen påverkar tunnelbanans utsträckning. Så det man ser är att tunnelbanenätet inte ens är i närheten av Wiencirkeln, medan S-bahn (ej utritad) i sina mer pendeltågsliknande delar sticker ut utanför.

Los Angeles

Befolkning: 3,8 miljoner, 12,2 miljoner
Radie: 16km, 29km

LA är lite svårt att göra samma analys på då det själva staden är ett oregelbundet omårde i mitten av en utbredd matta. Om man tar dess befolkning så går spårvagnslinjerna långt utanför cirkeln men även om man tar hela storstadsområdets befolkning så sticker linjerna ut på ett sätt vi inte såg i Wien och Berlin. 

Göteborg

Befolkning: 0,45 miljoner, 1 miljon
Radie: 5,6km, 8km

Göteborg är precis som Los Angeles lite mer svårt att analysera eftersom kommunen sträcker sig långt ut i vissa riktningar och i andra riktningar (Mölndal/Partille) har grannkommuner växt ihop med Göteborg. Därför valde jag att utgå från spårvagnsnätet och den yta som det spänner upp mellan sina yttre ändpunkter och fick då ca 450 000 invånare. Så med Wiens täthet så skulle de som idag bor inom spårvägsnätet kunna bo inom en radie av 5,6km och som vi ser på kartan så ser vi att alla våra förortslinjer utom Hisingslinjen sticker ut en bra bit utanför den gränsen.

Låt oss testa att köra samma metod som för Los Angeles och ta hela storstadsområdets befolkning istället, ca 1 miljon invånare och rita den cirkeln istället. Det vi då ser är att det mesta av spårvagnsnätet är innanför cirkeln men fortfarande sticker några grenar ut utanför, framförallt Angered. Så det vi kan konstatera är att Göteborg är mycket mer likt Los Angeles än Wien och Berlin.

Om vi blickar framåt så är Göteborg en växande stad och om vi sätter ett långsiktigt mål att Göteborg skall ha en miljon invånare i en central struktur som liknar Wien så kan vi återanvända bilden för storstadsområdet med radien på ca 8 km. I det ljuset kan vi se att dagens spårvagnsnäts utsträckning är rätt väl anpassat för just en miljonstad.

Så hur gör vi då för att få Göteborg att gå från att ha en LA-struktur till en Wien-struktur? Svaret är egentligen ganska enkelt, se till att den kommande halvmiljonen nya invånare i Storgöteborg bosätter sig inom 8 km-gränsen och inte långt ute i kransen. Sträck inte ut vår lokala kapacitetsstarka kollektivtrafik längre ut utan se istället till att den blir ännu bättre i det område den redan finns. 

Låt oss bygga åttakilometersstaden.

Kartorna är gjorda i Google Maps med data för stadsgränser, spårvagns och tunnelbanelinjer från openstreetmap.org.