måndag 29 februari 2016

Gårdshusets återkomst?

På senare tid har det i Göteborg gjorts två detaljplaner där det ritats in slutna kvarter. I båda fallen handlar det om byggnader som omsluter en gemensam gård. En följd av det blir att kvarteret blir ganska litet om man inte ska slösa massa byggbar yta på en stor gård. I båda fallen ligger innergårdens storlek i klassen 25-30m tvärs över. På Eriksbergsplatån, som är den något äldre planen, är husen runt om 4 våningar höga och i den nyare planen vid Rambergsvallen har man vågat sig upp till 7 våningar.

Plankarta Rambergsvallen
Plankarta Eriksbergsplatån

Om man jämför det här sättet att bygga gårdar med hur det gjordes runt förra sekelskiftet så märker man att då låg det flera mindre gårdar inne i varje kvarter avdelade av gårdshus. Detta ger den uppenbara fördelen att man får fler bullerskyddade lägenheter.

En principskiss för hur det kan se ut:

Till vänster ser vi kvarteret utan gårdshus och till höger med gårdshus. 

Utöver fördelen med bullerskyddade lägenheter jämförde jag en del andra mätetal frö att se om det finns fler fördelar med att bygga kvarter med gårdshus. Jag har i mina exempelberäkningar nedan valt följande mått:

Husbred 12m
Gårdsbredd 25m
Gatubredd 18m

Det första jag räknade på var skillnaden i täthet mellan de två byggnadssätten och det visade sig inte vara så jättestor skillnad, men det blev något högre markutnyttjande för flergårdsvarianten, 47,3% mot 41,5%, dvs ca 14% högre markutnyttjande.

Det andra jag räknade på var hur mycket yta lokaler det blir längs gatan i de båda varianterna. Jag valde att utgå från flergårdsvarianten och räkna ut hur mycket lokalyta den ger per ytenhet och ritade sedan in samma lokaltäthet i engårdskvarteret. Det man då upptäcker är att lokalerna som täcker hela fasaderna längs gatorna i fyragårdsmodellen bara räcker till hörnlokaler i engårdsmodellen, vilket mycket väl speglar hur lokalerna placeras ut idag. I bilden nedan har jag ritat ut samma lokaltäthet i rött de båda kvartersmodellerna.


Så fyragårdskvarteret har betydligt bättre chans att få levande lokaler längs gatorna än den lilla engårdsvarianten.

Det sista jag räknade på var hur de båda kvarteren klara UN-habitats första princip, "Adequate space for streets and an efficient street network. The street network should occupy at least 30 per cent of the land and at least 18 km of street length per km²." Om man läser i checklistan för de fem principerna så ser man att det även finns en maxandel gata som ligger på 45%

Resultatet för de båda typerna är:

Engårdskvarter:
Gatulängd per km²: 28985m
Andel gata: 45,4%

Fyrgårdskvarter:
Gatulängd per km²: 18691m
Andel gata: 30,8%

Jag passade också på att jämföra med hur det ser ut i Linnéstaden, vilket brukar anses som en levande kvartersstad. Jag valde ett kvarter mellan Sveagatan och Kastellgatan och där kan man se att det är knappt 150m långt och drygt 60m brett och har 4 innergårdar. Så det är av jämförbar storlek som mitt fyragårdskvarter.




Så för att samanfatta det hela så har fyragårdskvarteren högre täthet, högre underlag för lokaler, klarar UN-habitats första princip och liknar Linnéstadens bebyggelse. Så är det inte dags att börja bygga fler gårdshus nu?



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar