Mina små funderingar

För ca två veckor sedan drog den österrikiska ligan i amerikansk fotboll igång. I år utökade de ligan med tre lag och kom upp i åtta lag. Det är inget anmärkningsvärt i det om det inte varit för att ett av de nya lagen kommer från Laibach som inte ligger i Österrike. Det är inte helt nytt då Prag sedan tidigare har valt att spela i österrike istället för i Tjeckien. Jag kollade lite till och även i de lägre divisionerna finns det icke österrikiska lag såsom Pressburg i division 1 och Maburg i division 3.  Amerikansk fotboll är ingen stor sport så jag tänkte att det kanske var därför som lag från forna öststaterna valde att spela i Österrike för att hitta något motstånd, men för säkerhets skull kollade jag även österikiska högstaligan i ishockey, Erste Bank Eishockey Liga , Där visade det sig att fyra av lagen kom från utanför Österrike, Stuhlweißenburg (Ungern),   Bozen (Italien), Laibach (Slovenien) och Znaim (Tjeckien). De tre första lagen skulle man kunna förklar...

För ett drygt år sedan skrev jag om hur Hjalmar Brantingsgatan kan omvandlas från trafikled till stadsgata . Sedan dess har jag hittat mer fakta och funderat vidare. Då räknade jag med en täthet på 200 inv/ha, under det senaste året har flera bra planer passerat stadsbyggnadskontoret med betydligt högre täthet än så. Så 400 inv/ha är inte alls orimligt att anta. Som en jämförelse kan man ta att delar av Linnéstaden är tätare än så idag. Jag har också hittat en siffra på vad spårväg i tunnel kostar att bygga. På sidan 48 i rapporten "Från Backa till Eriksberg - Planeringsinriktning för ytterligare spårväg på Hisingen"  kan man läsa att det kostar 290 kkr per meter tunnel. Vad betyder då det här? Sträckan tunnel som jag föreslog mellan Wieselgrensplatsern och Eketrägatan är 1600 m, dvs den skulle kosta  464 miljoner att bygga. På området som direkt frigörs av tunnelbygget att gatuombyggnaden är på 6,9 ha och kan ha ca 2800 invånare. Kostnaden skulle då bli ca 165 k...

På senare tid har det i Göteborg gjorts två detaljplaner där det ritats in slutna kvarter. I båda fallen handlar det om byggnader som omsluter en gemensam gård. En följd av det blir att kvarteret blir ganska litet om man inte ska slösa massa byggbar yta på en stor gård. I båda fallen ligger innergårdens storlek i klassen 25-30m tvärs över. På Eriksbergsplatån, som är den något äldre planen, är husen runt om 4 våningar höga och i den nyare planen vid Rambergsvallen har man vågat sig upp till 7 våningar. Plankarta Rambergsvallen Plankarta Eriksbergsplatån Om man jämför det här sättet att bygga gårdar med hur det gjordes runt förra sekelskiftet så märker man att då låg det flera mindre gårdar inne i varje kvarter avdelade av gårdshus. Detta ger den uppenbara fördelen att man får fler bullerskyddade lägenheter. En principskiss för hur det kan se ut: Till vänster ser vi kvarteret utan gårdshus och till höger med gårdshus.  Utöver fördelen med bullerskyddade lägenhe...

I går hade GP en artikel med rubriken Ännu en spårvagnsolycka . I artikeln kan man läsa att en bil och en spårvagn stött ihop i majorna och bilen har gått sönder. Så rubriken kunde lika gärna ha varit Ännu en bilolycka. Vidare kan man läsa att det nu skett tre spårvagnsolyckor under perioden 13 mars till 7 april vilket tydligen skall berättiga till rubriken. Det roliga är att just nu handlar artikeln efter om tre bilolyckor på E6 genom Göteborg samma eftermiddag men den får ingen rubrik som antyder att biltrafiken skulle vara olycksdrabbad. Så i rubriksättarnas värld är tre olyclor med spårvagnar inblandade på ca tre veckor i det närmaste katastrof medan fyra olyckor med bilar inblandade samma eftermiddag bara som det brukar. 

Kikar man på mina årsringar över när olika delar i Göteborg kommer att behöva förtätas ser man att sträckan bör förtätas under perioden 2033 - 2053, så de innersta delarna av gatan behöver börja planeras redan nu. Även ombyggnaden av gatan bör planeras redan nu så den är färdig till det är dags att bygga längs den. Huvudgatan i  Poynton  som har ca 26 000 fordon per dygn byggdes 2011 om från en flerfilig väg till en tvåfilig utan att det blev problem med köer. Där byggde man även om ljusreglerade korsningar till oreglerade "shared space"-cirkulationsplatser med följden att antalet gående i området ökade. Hjalmar Brantingsgatan har på sträckan Wieselgransplatsen - Långströmsgatan knappt 20 000 fordon per dygn vilket är färre bilar än huvudgatan i Poynton, så det borde gå bra att halvera till två filer även där. Steg 1 Stäng den södra körbanan och gör den norra dubbelriktad. När all trafik går på den  norra grävs det ett tråg för spårvagnar där den södra var. ...

Vi skaffade för ett par år sedan en gasbil bland annat för att den skulle vara mindre skadlig för miljön och släppa ut mindre växthusgaser. För några dagar sedan slog det mig att den kanske inte bara är mindre skadlig, den kanske till och med gör nytta. Biogas får man från gödselstackar och sopor. Den gasen skulle ha läckt ut i atmosfären om man inte tagit hand om den. Biogasen är i princip ren metangas som enligt wikipedian är växthusgas som är 21 gånger värre än koldioxid baserat på samma vikt gas. I bilens motor omvandlas metangasen till just koldioxid. I motorn sker följande omvandling: CH4 +2O2 => CO2 + 2H20 dvs metangas + syre blir koldioxid + vatten.  En metangasmolekyl blir en koldioxidmolekyl. En koldioxidmolekyl väger mer än en metanmolekyl ca 2,7 gånger mer. Så ett kilo metangas kommer efter dörbränning ge 2,7 kilo koldioxid. Både E.On och fordonsgas.se lovar att de har minst 50% biogas i sin fordonsgas så för varje kilo biogas bilen förbrukar får vi äv...

Göteborg är en växande stad och alla nya invånare behöver någonstans att bo. Det finns två vägar att välja när nya bostäder byggs, antingen lägga dem utanför den befintliga staden och omvandla skog, ängar och andra orörda naturområden och bygga nya vägar därifrån och in till stadskärnan så alla som bor ute i periferin kan ta sig dit med sina bilar. Detta byggsätt har vi mer eller mindre uteslutande använt sedan 60-talet och det har medfört dålig kollektivtrafik och bilberoende. De senaste åren börjar nybyggnadstrenden svänga över mot att bygga på obebyggda ytor inne i befintliga bebyggelsen så de nya invånarna får kortare avstånd till stadskärnan samt kan använda redan befintlig infrastruktur. Jag tycker att den senare varianten är att föredra. Men då är frågan var vi skall förtäta staden. Om vi börjar med att förtäta våra ytterområden så kommer de som flyttar dit kunna använda befintlig infrastruktur, men de kommer fortfarande bo långt från stadskärnan så de blir beroende av transpo...