Var ska vi förtäta Göteborg
Göteborg är en växande stad och alla nya invånare behöver någonstans att bo. Det finns två vägar att välja när nya bostäder byggs, antingen lägga dem utanför den befintliga staden och omvandla skog, ängar och andra orörda naturområden och bygga nya vägar därifrån och in till stadskärnan så alla som bor ute i periferin kan ta sig dit med sina bilar. Detta byggsätt har vi mer eller mindre uteslutande använt sedan 60-talet och det har medfört dålig kollektivtrafik och bilberoende.
De senaste åren börjar nybyggnadstrenden svänga över mot att bygga på obebyggda ytor inne i befintliga bebyggelsen så de nya invånarna får kortare avstånd till stadskärnan samt kan använda redan befintlig infrastruktur. Jag tycker att den senare varianten är att föredra. Men då är frågan var vi skall förtäta staden. Om vi börjar med att förtäta våra ytterområden så kommer de som flyttar dit kunna använda befintlig infrastruktur, men de kommer fortfarande bo långt från stadskärnan så de blir beroende av transporter för att komma dit.
Om man istället börjar inifrån och låter staden växa sig tät i mitten först och sedan fortsätta täta till längre och längre ut kommer det att finnas underlag för butiker och restauranger i närområdet så man slipper transportera sig längre än en promenad för att komma till dem.
Vilken täthet behövs då för att uppnå underlag för butiker och restauranger? FN-organisationen UN Habitat rekommenderar att städer skall ha en täthet på minst 15000 invånare per kvadratkilometer, men ju tätare en stad är desto mer service kommer finnas lokalt. Min favoritstad att jämföra med är Wien och där ligger befolkningstätheten i de centrala områdena, bezirk 4-8, mellan 15000 och 26000 invånare per kvadratkilometer, så någonstans i det intervallet borde vi sikta in oss. Låt oss tills vidare välja 17000 inv/kvadratkilometer så vi har något att räkna med. Tätare än så tror jag det är svårt att bygga i Göteborgs bergiga terräng.
Hur många ska då bo i detta täta centrumområde?
Det skulle vara enkelt att ta hela Göteborgs befolkning och försöka trycka in den i den täta stadskärnan men det skulle innebära att vi skulle behöva riva våra befintliga ytterområden som Biskopsgården, Frölunda, Angered, Bergsjön mfl. Det finns säkert de som tycker att det skulle vara en bra idé men jag tycker det låter som resursslöseri, så istället för att dra igång en ny rivningsvåg likt den på 60-talet så tycker jag att vi nöjer oss med att bygga för den ökande befolkningen och låter befintliga bostäder finnas kvar.
För att få en liten aning om hur många som bor inom det område som kommer att behövas byggas tätt kan vi beräkna befolkningen inom de tre centrala stadsdelarna, Centrum, Lundby och Majorna-Linné och när vi sedan ser vilket område den befolkningen skulle behöva breda ut sig över se om det skulle sträcka sig utanför de stadsdelarna. Befolkningen i stadsdelarna kan vi hitta i Göteborgs statistikdatabas och ser där att det blir 59 071 + 46 059 + 63 126 = 168 256 invånare 2013. Om dessa bor med tidigare beskriven täthet behöver de en yta av knappt 10 kvadratkilometer.
Vad vi mer ser på statistiksidan är att Göteborgs befolkning ökar med i snitt 5000 personer per år de senaste 10 åren. Om vi nu vill att hela befolkningsökningen skall ske inom det täta centrumområdet kan vi då rita motsvarande bild med årsringar. Varje cirkel i kartan nedan visar hur den täta staden behöver växa med 20 års intervall.
På den bilden kan vi se att Norra Guldheden kan komma i anspråk relativt snart, Gråberget cirka 2043 medan till exempel Sjöbergen inte borde känna sig hotat förrän tidigast 2073. Vi ser också att till exempel Eriksberg är exploaterat alldeles för tidigt. I bilden kan man utläsa att även omgivande stadsdelar börjar komma innanför cirklarna redan 2033 men det kompenseras av att stora tätbebyggda delar av Lundby inte kommer med förrän 2073, så beräkningen borde fungera som överslag ändå. När man gör det här på riktigt kan man räkna med mer exakta siffror och uppdatera efter verklig utveckling.
Hur kan man då förtäta enligt denna plan? Antingen kör man på och ritar planer som blir överklagade av de närboende i all evighet eller också ber man de närboende om hjälp. Jag skulle vilja se en modell där idag alla primärområden som ligger innanför 2033 års linje skickar ut en inbjudan till sina invånare där de ber om hjälp hur staden skall förtätas. Man talar om varför täthet är viktigt och hur många nya bostäder som behöver byggas inom primärområdet den närmsta 20 års perioden för att nå den önskade tätheten och ber invånarna placera ut dem innan detaljplanearbetet påbörjas. När tiden går och ytterligare primärområden faller innanför årsringen 20 år in i framtiden kör man samma process där. Det kan ske på möten eller över nätet vilket som bedöms lättast. Det kommer knappast att få bort alla överklaganden, men de borde minska kraftigt.
Vad gör man då med områdena utanför aktuella årsringar? Man skall naturligtvis inte förbjuda förtätning där men där kan man låta privata aktörer driva frågan och skapa detaljplaner. Byggnadskontorets uppgift där kan inskränka sig till att granska detaljplaneförslagen och se att de inte omöjliggör kommande förtätning.
Det här är min vision av hur Göteborg ska växa resten av mitt liv.
De senaste åren börjar nybyggnadstrenden svänga över mot att bygga på obebyggda ytor inne i befintliga bebyggelsen så de nya invånarna får kortare avstånd till stadskärnan samt kan använda redan befintlig infrastruktur. Jag tycker att den senare varianten är att föredra. Men då är frågan var vi skall förtäta staden. Om vi börjar med att förtäta våra ytterområden så kommer de som flyttar dit kunna använda befintlig infrastruktur, men de kommer fortfarande bo långt från stadskärnan så de blir beroende av transporter för att komma dit.
Om man istället börjar inifrån och låter staden växa sig tät i mitten först och sedan fortsätta täta till längre och längre ut kommer det att finnas underlag för butiker och restauranger i närområdet så man slipper transportera sig längre än en promenad för att komma till dem.
Vilken täthet behövs då för att uppnå underlag för butiker och restauranger? FN-organisationen UN Habitat rekommenderar att städer skall ha en täthet på minst 15000 invånare per kvadratkilometer, men ju tätare en stad är desto mer service kommer finnas lokalt. Min favoritstad att jämföra med är Wien och där ligger befolkningstätheten i de centrala områdena, bezirk 4-8, mellan 15000 och 26000 invånare per kvadratkilometer, så någonstans i det intervallet borde vi sikta in oss. Låt oss tills vidare välja 17000 inv/kvadratkilometer så vi har något att räkna med. Tätare än så tror jag det är svårt att bygga i Göteborgs bergiga terräng.
Hur många ska då bo i detta täta centrumområde?
Det skulle vara enkelt att ta hela Göteborgs befolkning och försöka trycka in den i den täta stadskärnan men det skulle innebära att vi skulle behöva riva våra befintliga ytterområden som Biskopsgården, Frölunda, Angered, Bergsjön mfl. Det finns säkert de som tycker att det skulle vara en bra idé men jag tycker det låter som resursslöseri, så istället för att dra igång en ny rivningsvåg likt den på 60-talet så tycker jag att vi nöjer oss med att bygga för den ökande befolkningen och låter befintliga bostäder finnas kvar.
För att få en liten aning om hur många som bor inom det område som kommer att behövas byggas tätt kan vi beräkna befolkningen inom de tre centrala stadsdelarna, Centrum, Lundby och Majorna-Linné och när vi sedan ser vilket område den befolkningen skulle behöva breda ut sig över se om det skulle sträcka sig utanför de stadsdelarna. Befolkningen i stadsdelarna kan vi hitta i Göteborgs statistikdatabas och ser där att det blir 59 071 + 46 059 + 63 126 = 168 256 invånare 2013. Om dessa bor med tidigare beskriven täthet behöver de en yta av knappt 10 kvadratkilometer.
Cirkel som visar 10 kvadratkilometer centrerade runt Gustaf Adolfs Torg
Som vi ser så sträcker sig inte cirkeln utanför de tre stadsdelarna som vi räknar befolkningen utan snarare är det mycket av dem som hamnar utanför cirkeln. Så när vi använder den folkmängden så räknar vi redan högt.
På den bilden kan vi se att Norra Guldheden kan komma i anspråk relativt snart, Gråberget cirka 2043 medan till exempel Sjöbergen inte borde känna sig hotat förrän tidigast 2073. Vi ser också att till exempel Eriksberg är exploaterat alldeles för tidigt. I bilden kan man utläsa att även omgivande stadsdelar börjar komma innanför cirklarna redan 2033 men det kompenseras av att stora tätbebyggda delar av Lundby inte kommer med förrän 2073, så beräkningen borde fungera som överslag ändå. När man gör det här på riktigt kan man räkna med mer exakta siffror och uppdatera efter verklig utveckling.
Hur kan man då förtäta enligt denna plan? Antingen kör man på och ritar planer som blir överklagade av de närboende i all evighet eller också ber man de närboende om hjälp. Jag skulle vilja se en modell där idag alla primärområden som ligger innanför 2033 års linje skickar ut en inbjudan till sina invånare där de ber om hjälp hur staden skall förtätas. Man talar om varför täthet är viktigt och hur många nya bostäder som behöver byggas inom primärområdet den närmsta 20 års perioden för att nå den önskade tätheten och ber invånarna placera ut dem innan detaljplanearbetet påbörjas. När tiden går och ytterligare primärområden faller innanför årsringen 20 år in i framtiden kör man samma process där. Det kan ske på möten eller över nätet vilket som bedöms lättast. Det kommer knappast att få bort alla överklaganden, men de borde minska kraftigt.
Vad gör man då med områdena utanför aktuella årsringar? Man skall naturligtvis inte förbjuda förtätning där men där kan man låta privata aktörer driva frågan och skapa detaljplaner. Byggnadskontorets uppgift där kan inskränka sig till att granska detaljplaneförslagen och se att de inte omöjliggör kommande förtätning.
Det här är min vision av hur Göteborg ska växa resten av mitt liv.
Kommentarer
Skicka en kommentar