Mina små funderingar

Inspirerad av nya  Backaplans struktur, som i grunden baserar sig på 9 kvarter som bildar ett storkvarter, så funderade jag lite på vad som skulle hända om man baserade storkvarterens storlek efter något som behövs i alla stadsdelar, centrala som perifera, skolor. Jag utgår från en trespårig F-9-skola och räknade baklänges därifrån. Jag ansatte att det går 25 elever per klass och att dte därför går ca 75 barn per årskurs. Statistiken för 2023 ger att då hade Göteborg 604 616 invånare och varje årskull i åldrarna 7 till 15 år var ca 6500 barn. En trespårig skola med 75 elever i varje årskull motsvarar då ca 7000 invånare. För att få en hyfsad täthet så räknade jag på 200 invånare per hektar och kom fram till att storkvarteret behöver vara ca 35 hektar. Om man väljer storkvarters storleken 600×600m så får man en yta på 36 hektar vilket är nära nog. Storkvarterets inre struktur  Om man delar in hela storkvarteret i 100 mindre kvarter (10×10) så får man en kvartersstorlek på 60×60...

Jag har de senaste åren tillbringat en hel del tid vid Stampen och den lilla ö av stad som finns där. En plats som så här på sommaren vaknar till liv ordentligt och bidrar ordentligt till stadslivet är den lilla parken i mitten av Odinsplatsen. Nu på sommaren är det ofta mycket folk där som sitter i solen och äter och en del barn som leker i fontänen. Det är en otrolig utveckling med tanke på att det för inte så längesedan var en trafikled in till centrum.   Odinsplatsen före ombyggnaden Odinsplatsen i april i år Funderade lite på vilka fler platser av denna typ, ett antal gator strålar in mot en rund plats med park i mitten omgiven av stad. Jag hittade ingen mer i Göteborg och kikade mot stockholm, där finns Karlaplan, en betydligt större varient med en ordentlig park i mitten. Jag har aldrig varit där så jag vet inte om den ger bra stadskänsla, men fler än så hittade jag inte. Det betyder naturligtvis inte att det inte finns fler, men inga fler uppenbara. Så om man istäl...

För lite drygt två år gjorde jag en liten undersökning över hur stort område kring Göteborg som behövdes för att hysa en miljon invånare och hur det området krympt med tiden. Då hade jag ingen bättre upplösning för analysen än hela kommuner, nu har jag hittat statistik som baserar sig på en betydligt finmaskigare uppdelning, SCBs DeSo. För att ytterligare förbättra analysen använder jag nu också QGIS för att mäta avstånd och göra kartor. Det gör att man nu kan se år från år hur Göteborg krymper men tyvärr sträcker sig den statistiken bara tillbaka till 2010, så de riktigt långsiktiga trenderna kan man inte se. I kartan så är 2022 års miljonstad markerad i rött, de områden som fallit utanför gränsen sedan 2021 är blå och den gröna ringen i mitten är åttakilometersstadens gräns. För att börja med årets resultat så krympte miljonstadens diameter från 40 681 meter till 40 075 meter, dvs Göteborgs diameter krympte med 606m, Om den takten håller i sig skulle Göteborg nå åttakilometersstade...

När jag satt och läste boken Koden för en bra stad av Robert Lavelid och såg att e-talet för Haussmannkvarteren i Paris ligger i storleksordningen 4 blev jag nyfiken på vad motsvarande täthet längs norra sidan av Hjalmar Brantingsgatan skulle ge för ekonomiskt resultat för en nedgrävning av spårvägen jag skrivit om tidigare. Framtidens Hjalmar Brantingsgatan? De förutsättningar jag fått fram tidigare är: Ny byggbar yta tack vare nedgrävnibgen och gatans avsmalnande 6,9ha Kostnad för nedgrävning av spårväg 464 miljoner i 2014 års prisnivå. Jag hittade dessutom vad marken på överdäckningen vid Gullvergsvass är värd och det är 1-1,6 miljarder för 120 000m². Så om man summerar det här så skulle man få byggrätter till en storlek av 276 000m² längs Hjalmar Brantingsgatan och räknar man med halva markvärdet mot inne i stan skulle det motsvara ett värde av 1,15 - 1,84 miljarder kronor. Om vi dessutom räknar med att priset för att bygga en spårvägstunnel dubblats sedan 2014 så blir kostnaden fö...