Den krympande miljonstaden Göteborg (2025)

Nu har det gått tre år sedan jag senast gjorde en ordentlig uppföljning av den krympande miljonstaden Göteborg, då baserat på 2022 års siffror. Nu har 2025 års siffror kommit och en sak som hänt är att de inför 2024 års statistik gjorde om vissa DeSo-områden, för den här analysen är det framförallt att kustDeSon sträcktes längre ut till havs, så det kommer se lite konstigt ut på jämförelsekartorna som sträcker sig över den gränsen. För att föklara vad jag menar med miljonstaden Göteborg så utgår jag från Gustav Adolfs torg och räknar på så många områden som behövs i avståndsordning för att nå en miljon invånare. När jag ursprungligen räknade på hela kommuner för tidigt 70-tal så behövde man ha med Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg, Borås och Varberg för att nå en miljon och då var radien ca 8 mil.

Låt oss börja med att jämföra 2022 med 2025 och se vad som hänt. Miljonstadens radie har krympt från 39812m till 36382m eller ca 3,4km. Krymptakten på lite dryg 1,1km per år är något lägre än snittet, 1,26 km/år, under perioden 2010-2025 som det finns DeSo-statistik för. 


Så långt ser det ut som vanligt men en sak som skiljer ordentligt, framförallt de två senaste åren är antalet invånare som trillat utanför varje år. Från att tidigare legat stadigt upp mot 12 000 personer per år har det nu sjunkt till ca 6 000 personer per år. Radiekrympningen har hållits uppe tack vare att det varit relativt glest befolkade områden som trillat utanför under den här perioden.


Avslutningsvis så har vi här kartan som visar miljonstadens utbredning 2022 (rött) och 2025 (grönt).


Miljonstadens förändring 2022-2025

Om vi då istället övergår till att titta på hela perioden 2010-2025 och ser då att radien gått från 55,5km till 36,3km, en minskning på hela 19,2km på 15 år. Om vi extrapolerar trendlinjen ner till åttakilometersstaden så kommer vi att nå dit någon gång under sommaren 2048, men ju närmre centrum vi kommer desto tätare bor vi och ju mindre yta finns det att öka befolkningen på, så även om radien krymper relativt stabilt nu så kommer det gå allt långsammare ju mindre den blir. Vi ser att de närmsta 7 kilometrarna fortsätter i princip som nu med ca 7 invånare per meter men sedan stiger den till mellan 10 och 15 invånare per meter. Riktigt trögt kommer det bli när vi når 14km radie, då går invånarantalet upp över 20 invånare per meter för att de sista 3 kilometrarna även gå över 30.


Invånare per meter i 2km-intervaller (2022 års befolkning)

Avslutningsvis en karta som visar utvecklingen från 2010 till 2025 och här syns minskningen tydligt.





Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Skolkvarteret

Bild
Inspirerad av nya  Backaplans struktur, som i grunden baserar sig på 9 kvarter som bildar ett storkvarter, så funderade jag lite på vad som skulle hända om man baserade storkvarterens storlek efter något som behövs i alla stadsdelar, centrala som perifera, skolor. Jag utgår från en trespårig F-9-skola och räknade baklänges därifrån. Jag ansatte att det går 25 elever per klass och att dte därför går ca 75 barn per årskurs. Statistiken för 2023 ger att då hade Göteborg 604 616 invånare och varje årskull i åldrarna 7 till 15 år var ca 6500 barn. En trespårig skola med 75 elever i varje årskull motsvarar då ca 7000 invånare. För att få en hyfsad täthet så räknade jag på 200 invånare per hektar och kom fram till att storkvarteret behöver vara ca 35 hektar. Om man väljer storkvarters storleken 600×600m så får man en yta på 36 hektar vilket är nära nog. Storkvarterets inre struktur  Om man delar in hela storkvarteret i 100 mindre kvarter (10×10) så får man en kvartersstorlek på 60×60...
Läs mer

Hjalmar Brantingsgatan del 3

När jag satt och läste boken Koden för en bra stad av Robert Lavelid och såg att e-talet för Haussmannkvarteren i Paris ligger i storleksordningen 4 blev jag nyfiken på vad motsvarande täthet längs norra sidan av Hjalmar Brantingsgatan skulle ge för ekonomiskt resultat för en nedgrävning av spårvägen jag skrivit om tidigare. Framtidens Hjalmar Brantingsgatan? De förutsättningar jag fått fram tidigare är: Ny byggbar yta tack vare nedgrävnibgen och gatans avsmalnande 6,9ha Kostnad för nedgrävning av spårväg 464 miljoner i 2014 års prisnivå. Jag hittade dessutom vad marken på överdäckningen vid Gullvergsvass är värd och det är 1-1,6 miljarder för 120 000m². Så om man summerar det här så skulle man få byggrätter till en storlek av 276 000m² längs Hjalmar Brantingsgatan och räknar man med halva markvärdet mot inne i stan skulle det motsvara ett värde av 1,15 - 1,84 miljarder kronor. Om vi dessutom räknar med att priset för att bygga en spårvägstunnel dubblats sedan 2014 så blir kostnaden fö...
Läs mer

Under Göteborgs yta: En framtidsvision om spårväg som förändrar staden

Bild
En AI-genererad post om en möjlig pre-metro i Göteborg.   Har du någonsin stått i rusningstrafik och drömt om ett Göteborg där resan från A till B går smidigare, snabbare och mer effektivt? Ett Göteborg där fler stadsdelar är smidigt sammankopplade med stadens puls, utan att lägga ytterligare tryck på redan hårt belastade vägar? Tänk om lösningen fanns precis under våra fötter? Vi älskar våra spårvagnar i Göteborg. De är en ikonisk del av stadsbilden, en pålitlig ryggrad i kollektivtrafiken. Men med en stad som växer så det knakar – nya bostäder, nya arbetsplatser och ett ständigt ökande invånarantal – står vi inför utmaningar. Hur kan vi säkerställa att även de mest tätbefolkade områdena, de som idag saknar den effektiva spårvägskopplingen, får tillgång till en modern och hållbar kollektivtrafik? En vision bortom dagens nät: Spårväg M1 – från Avenyn till Kallebäck – under jord! Föreställ dig en framtid där spårvagnarna inte bara slingrar sig fram ovan jord, utan också dyker ner i...
Läs mer