Åttakilometersstaden 2025

Då det är fem år sedan jag senast följde upp åttakilometersstaden, senast 2021, så känns det som hög tid att göra det igen. Tyvärr har DeSo-områdeka ändrats sedan dess så jämförande kartor kan jag bara göra mot förra året. Men statistiken har förlångts bakåt i tiden så nu kan analysen omfatta hela perioden 2010-2025 mot senast endast 2015-2020.

Invånare

Vi börjar med tillväxten, åttakilometersstaden har passerat 500 000 sedan senast, så nu är vi halvvägs framme, och i slutet av 2025 var vi uppe i 510 867 invånare. Senaste året växte staden med 4 237 invånare, vilket är lägre än den långsiktiga trenden på 6 032 invånare per år, som vi kan se i diagrammet nedan. Jämför vi med 2020 så är uppgången 25 437 personer eller lite drygt 5 000 per år.

Kommunerna

Om vi tittar närmre på de ingående kommunerna och om de växer innanför eller utanför åttakilometersstaden senaste året så ser det väldigt olika ut. Göteborg växer i princip enbart inom åttakilometersstaden, medan Mölndal växer i förhållande lika snabbt som Göteborg inom gränsen, men växer ännu snabbare utanför gränsen. Partille, som till skillnad från Göteborgs och Mölndal, har sin huvudort utanför gränsen avviker ordentligt och har till och med krympt inom åttakilometersstaden.

Åttakilometersstadens befolkningsökning inom respektive kommun

Men tittar vi på den senaste femårsperioden så har Mölndals andel minskat från 8,4% till 8,2% och Partilles ökat från 2,7% till 2,9% vilket gör att Göteborgs andel ligger stadigt på 88,9%.

Stor-Göteborg

Om vi tittar ännu större oInvånare och jämför åttakilometersstaden med övriga Stor-Göteborg så ser vi att förra analysens period 2015-2020 är avvikande mot den långa trenden genom att förhållandet mellan åttakilometersstaden och kransen låg still på ca 46,2% i åttakilometersstaden. Nu när det finns statistik både före och efter den perioden ser vi att åttakilometersstaden stadigt växer snabare än kransen, 2010 var andelen 45,6% och 2025 46,7%. En väldigt långsam men ändå tydlig trend.

Kollektivtrafik

I utredningen "Framtida kollektivtrafik i Dag Hammarskjöldstaden", Ramböl 2020, kan man läsa att 90 000 invånare beräknas ge 5 000 kollektivtrafikresenärer i högtrafiktimmen. Om man översätter det till den åriliga ökningen på ca 6 000 invånare per år inom åttakilometersstaden så skulle det ge 333 extra resenärer under högtrafik varje år. Eller om man ser till hela perioden 2010 till 2025 ger det 4 850 nya resenärer under en högtrafiktimme. I samma rapport kan man läsa att en vanlig 30m spårvagn har komfortkapaciteten 129 passagerare, till skillnad från maxkapaciteten ca 200 passagerare. Det ger grovt räkn
at att vi behöver stoppa in 2½ extra spårvagn i timmen under rusning. 2½ vagn kanske inte låter så mycket, man kan lite grovt kan man översätta det med att en linje varje år behöver gå från 8-minuterstrafik till 7½-minuterstrafik. Om man istället ser på hela perioden 2010 till 2025 så är det närmre 40 extra vagnar i timmen under rusning. Med tanke på att Brunnsparken var trångt redan 2010 så ser vi varför det idag ser ut som det gör där. Ett alternativ skulle då vara att öka kapaciteten i varje fordon, vilket är det som pågår just nu. En 45m-vagn har komfortkapaciteten 182 passagerare så varje vagnsbyte ger en ökning med 53 passagerare. Räknar man om det till den årliga ökningen så ger det att drygt 6 turer varje år behöver förlängas till långa vagnar eller 91 sedan 2010. Så våra 60 beställda M34:or kommer räcka ca 10 år. (I snitt tar en tur på en linje ca en timme, så det blir hyfsat rätt att versätta rakt av.) Det blir uppenbart att vi inte kommer kunna fortsätta på det här sättet, det kommer inom kort, dvs inom en tid i samma storleksordning som det tar att planera, behövas ett nytt kapacitetsstarkare kollektivtrafiksystem för resor inom åttakilometersstaden.

En invändning mot den här analysen skulle kunna vara att alla inte bor längs spårvagnslinjer och det är sant, men om ökningen sker där det inte går spårvagnar så kommer vi snart behöva dra spårvagnar dit, men som vi ser i kartan nedan så sker en majoritet av ökningen i närheten av spårvagnarna, men även i en del andra områden. Man skulle kunna göra en mer nogrann analys där man kollar hur många som egentligen bor nära en spårvagnshållplats och hur befolkningen växer där, spårvagnsstaden Göteborg.

Områden med ett invånarantal som ökat med minst 50 personer.

Slutsats

Åttakilometersstaden fortsätter växa sakta men säker om än något långsammare än de senaste åren. Däremot har kransens växande avtagit i förhållande till de centrala delarna och Göteborg blir allt mer centrerat. Det vi också ser är att försöka bygga upp kollektivtrafiken i markplan där i princip alla linjer passerar genom Brunnsparken kommer inte hålla länge till utan snart måste vi ta ett större grepp för framtidens lokala kollektivtrafik.