Mycket bråk för tre år

Enligt en artikel i GP är nu alla hinder för att bygga hjulet nere vid Lilla Bommen nu undanröjda. Nu är väl bara frågan om huruvida Götatunneln håller eller inte kvar som kan stoppa hjulet.

Om hjulet stör staden eller om det berikar staden är en fråga som någon annan får ta ställning till. Det jag undrar mest över är varför det är så farligt att ha det där under en begränsad tid? Att ha ett stort hjul på en plats som i övrigt inte ser helt färdig ut i tre år, är det värt en massa bråk? Skulle tro att kostnaden för att sätta upp hjulet är marginellt högre än kostnaden att behandla alla överklaganden.

Kommentarer

  1. Kristian9 juli 2009 kl. 17:41

    Det är ju tokbra, då kan folket fokusera på detta istället för viktigare frågor som fullmäktige kan klubba igenom i lugn och ro.

    Skicklig maskirovka.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Åttakilometersstaden

Bild
Det pratas hela tiden om regionförstoring och hela den idén verkar gå ut på att man genom snabba transporter förstorar det geografiska område som det går att pendla till jobbet inom. Det mest extrema är projektet " 8 million city " som går ut på att bygga ihop Köpenhamn, Göteborg och Oslo till en region. Men hög hastighet över långa sträckor ger hög energiförbrukning även om det är eldrivna tåg vi pratar om. Det finns en motsatt riktning, Paris 15-minutersstad . Allt man behöver skall finnas inom 15 minuters gång eller cykelavstånd. Jag tänkte titta på tätheten ur en annan vinkel, kollektivtrafikens utbredning i förhållande till folkmängd. I en tät stad behövs inte lika långa linjer som i en gles.  För att få fram en lämplig befolkningstäthet för en stad valde jag att titta på en av de mest välstrukturerade städer jag varit i, Wien. Inom Wiens stadsgränser finns förutom en tät stad även betydligt glesare villastrukturer och områden helt utan bebyggelse som höga berg och vinod...
Läs mer

Den krympande miljonstaden Göteborg, fördjupad analys 2022

Bild
För lite drygt två år gjorde jag en liten undersökning över hur stort område kring Göteborg som behövdes för att hysa en miljon invånare och hur det området krympt med tiden. Då hade jag ingen bättre upplösning för analysen än hela kommuner, nu har jag hittat statistik som baserar sig på en betydligt finmaskigare uppdelning, SCBs DeSo. För att ytterligare förbättra analysen använder jag nu också QGIS för att mäta avstånd och göra kartor. Det gör att man nu kan se år från år hur Göteborg krymper men tyvärr sträcker sig den statistiken bara tillbaka till 2010, så de riktigt långsiktiga trenderna kan man inte se. I kartan så är 2022 års miljonstad markerad i rött, de områden som fallit utanför gränsen sedan 2021 är blå och den gröna ringen i mitten är åttakilometersstadens gräns. För att börja med årets resultat så krympte miljonstadens diameter från 40 681 meter till 40 075 meter, dvs Göteborgs diameter krympte med 606m, Om den takten håller i sig skulle Göteborg nå åttakilometersstade...
Läs mer

Hjalmar Brantingsgatan del 3

När jag satt och läste boken Koden för en bra stad av Robert Lavelid och såg att e-talet för Haussmannkvarteren i Paris ligger i storleksordningen 4 blev jag nyfiken på vad motsvarande täthet längs norra sidan av Hjalmar Brantingsgatan skulle ge för ekonomiskt resultat för en nedgrävning av spårvägen jag skrivit om tidigare. Framtidens Hjalmar Brantingsgatan? De förutsättningar jag fått fram tidigare är: Ny byggbar yta tack vare nedgrävnibgen och gatans avsmalnande 6,9ha Kostnad för nedgrävning av spårväg 464 miljoner i 2014 års prisnivå. Jag hittade dessutom vad marken på överdäckningen vid Gullvergsvass är värd och det är 1-1,6 miljarder för 120 000m². Så om man summerar det här så skulle man få byggrätter till en storlek av 276 000m² längs Hjalmar Brantingsgatan och räknar man med halva markvärdet mot inne i stan skulle det motsvara ett värde av 1,15 - 1,84 miljarder kronor. Om vi dessutom räknar med att priset för att bygga en spårvägstunnel dubblats sedan 2014 så blir kostnaden fö...
Läs mer